Laganum

Jag äter upp mig inför fastan...

Men blåbär är iallafall nyttigt enligt svt.se

Var tog tiden vägen?
Var tog den förutsagda värmen vägen?
Var är vägen?
Under snön.

Mein Trost

Solen skiner en älg är ute och betar. (Eller hur benämner vi älgens ätande?) Jag har huvudvärk och försökte arbeta lite för skolan. Men det är svårt när hela huvudet arbetar lika snabbt som sirap flyter när en har bråttom med baket.
Men att gå till stan var riktigt fint i det här vädret. Halt och isigt men soligt.
Har på mindre än tre timmar deltagit i två viktiga sammanträden.
-Kommunens miljömålsgrupp, som jag tror blir en givande grupp för vackra Vänersborg.
-Kyrkans internationella grupp, en av de trevligaste grupperna och där mycket faktiskt blir gjort även om vår önskan var att vi gjorde mer. Det är himla surt att Världens Fest är samma helg som studenten. Men här hemma ska det ju också bli världens fest.
Har varit lite nedstämd idag och när jag åter igen missade bussen. Det här året har jag missat fler bussar än jag hunnit till, är det mig eller Västtrafik det är fel på? Surt fick jag traska hem på isen med en återvänd och bultande huvudvärk.
Väl hemma upptäckte jag att den andra ekoklänningen av två hade anlänt. Modellen är liksom den första väldigt rak men jag stormtrivs i den här ändå. Tyget är tunt och mjukt så det märks att den inte tillhör en vintelkollektion. Jag och min stora lillasyster som beställde den tillsammans har valt den duvgrå färgen och det ångrar vi inte.

Tack, kära jag

Kjell Bergqvist började kvällens tacktal på Guldbaggegalan med att tacka sig själv. Det ska han självfallet göra eftersom han är en mycket duktig och rolig skådis. Jag själv tänkte också skriva på ett litet tacktal:
Tack Amandla, för att jag inte äter kött. Allt fler rapporter om djur som misshandlas dyker upp i media. Jag skäms å mina vänners och släktingars vägnar att de är så nogranna om att skinkan ska pryda julbordet.
Tack Amandla, för att jag inte äter orättvis choklad. Onödigt lidande, onödiga vinster till globala äckelföretag och mindre onödiga kalorier. (Hurra för Änglamarks kakao!!!)
Tack Amandla, för att jag kom ihåg att göra en rätt läxa i tid.
Tack Amandla, för att jag väljer benen eller bussen framför bilen. (Men jag har ju inget körkort...)
Tack Amandla, för att jag har fler än ett MVG (fast det beror egentligen på min bakgrund, om jag ska vara ärlig, så är jag faktiskt rätt lat)
Tack Amandla, för att jag gör en så god hummus när veg.-osten är slut.
Tack Amandla, för att jag överlever nätterna trots att jag inte har ett element i mitt rum som drar massa energi när det endast är 15 minusgrader där ute.

Vestimentum bellum

Årets ekologiska kollektion från Laredoute är superfin. Kläderna ankom för några dagar sedan. När vädret tillåter kan jag äntligen börja använda dessa fina linnebyxor:

Byxor

Annars är jag riktigt sur för att de inte har kläder i Rättvisemärkt bomull längre.

Okej, alla är snyggare än tanten Dahlqvist.

Jag blev Axel

Nationalencyklopedin hjälper pluggandet men kan också leda till att kunskapsinmatningen avtar när roligare saker på hemsidan lockar. Exempelvis ett test som visar dig vilken historisk person du liknar mest. Efter sex kniviga frågor fick jag svaret...



Axel stämmer nog rätt så bra in på mig. Jag är också politiker, men en rätt mjuk sådan. Klart plikten kallar för mig. Skolkar inte ens från klassråd även om jag har skoskav och annat att göra. Jag vill inte kalla mig skäggig, men mina systrar påstår att jag har mustach...

Två boktips

Om du gillar böcker där innehållet bland annat består av psykisk sjuka människor, olika terapier, kärlek, erotik och massa död så har jag två riktigt bra böcker att rekommendera.

Den första heter Norwegian Wood och är skriven av den japanske författaren Haruki Murakami. Toru Watanabe är en studerande som umgås med diverse flickor/kvinnor. Den första och kanske viktigast för själva berättelsen är hans döda väns flickvän som är psykiskt sjuk. Hennes namn är Naoko och enligt Toru är hon väldigt vacker men också väldigt skör. Naoko och Toru har en typ av långdistansförhållande eftersom hon är på ett hem uppe i bergen. Hos henne bor den äldre kvinnan Reiko. Som ung siktade Reiko mot att bli en berömd pianist men tragiskt nog insjuknade hon. Reiko började istället som pianolärare där en elev blev grunden till att hon åter insjuknade och lämnade sin make och dotter.
Den tredje kvinnan är Midori som symboliserar livet och fortsättningen liksom den där gycklaren och hans familj i Det sjunde inseglet. För i slutet när alla flyttat eller tagit livet av sig är det hon som är kvar. Norwegian Wood omfattar mycket död och lidande men även mycket liv och kärlek. Det är en otroligt vacker och gripande roman.

Den andra boken om död och psykiska sjukdomar är Hypnotisören av Lars Kepler (eller makarna Ahndoril som det nu visat sig). Jag är ingen stor läsare av deckare men när jag läser någon så är det bara de bästa. Ska inte berätta något ur handlingen för då förstör jag läsningen för andra.

Hade fått romanen som ljudbok i julklapp av en kompis och med men gula lilla musikspelare (av ett särkilt märke som tjänar stora pengar) så kunde jag få upp hastigheten på gubben som pratade. När romaner är spännande så går det inte att läsa långsamt och att lyssna på någon som pratar långsamt är alldeles för påfrestande.

Nej, det är vitt

Inte grönt.

Inte leka med maten...